Rummet snurrar fortare och fortare
minns allt som det vore igår
med vinglande steg försöker jag finna en fast hållpunkt
men väggarna skakar samman alltmer för var dag

Varifrån kommer smärtan
hur ska den ta slut
och allt det jag en gång trodde jag visste
hotar att sippra ut

De sanningar jag en gång skapade
blir alltmer inpräntade inom mig
jag orkar inte ta ett steg till
och inte heller försöka mer

Hur kan smärtan i själen plåga mig så
och ge mig sådant obehag
jag vill kanalisera, överföra den till dig
du som gjort mig så fruktansvärt ont

Du lägger din hand över min mun
och kväver mig långsamt till döds
du, som en gång lyfte mig till skyarna
pressar mig ännu längre ner i det mörka vattnet

Jag drunknar