Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bemästra och besegra

Låt mig hoppas
lär mig drömma
låt mig förneka
lär mig glömma

Låt mig famla
lär mig vekna
låt mig ramla
lär mig blekna

Låt mig sjunka
lär mig stiga
låt mig flyga
lär mig lida

Låt mig hata
lär mig vinna
låt mig slåss
lär mig brinna...




Fri vers av Känselspröt
Läst 315 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-06-10 20:59



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Starkt bejakande dikt som kastar sig in i livet för att naken och oskyddad låta sig drabbas och beröras av alla känslor som över huvud taget existerar. Lite grann så påminner den om något som en av de stora ryska poeterna en gång skrev, "Nej, jag vill inget ha till hälften... Jag vägrar att ta emot en hälftenlycka. Jag vägrar att acceptera en hälftensorg..." (fritt citerat ur minnet). Från det mest lysande hoppet till den allra djupaste av brunnar så envisas man med att leva fullt ut från bottnen av sitt brinnande jag och omfamna hela verkligheten med sitt väsen. Och sånt kostar naturligtvis på och kräver mycket av mod och hängivenhet. Kanske är det dock så att den som inte har upplevt den största smärtan heller inte förmår att uppfatta den mest himmelska lyckan. Att bemästra och besegra livet är ju trots allt ingen enkel sak, men när man väl har tagit sig hela vägen upp till toppen och kan skåda ut över landskapet så finner man faktiskt ofta att den mödosamma vandringen var värd det. Jag gillar ansatsen och den trotsiga kaxigheten i den här dikten. Den tyder på att man verkligen vill ha allt, helt och fullt, och på att man dessutom är beredd att betala det svåra och dyra priset som kommer att utkrävas för att en gång få uppleva det.
2012-06-15
  > Nästa text
< Föregående

Känselspröt
Känselspröt