Jag känner till tystnaden
har varit här förut
den ekar öronbedövande
mellan mina kala väggar

Jag känner till tomrummet
vars svarta mörker fyller min kropps skrymslen och vrår
som sakta förlamar varje lem
och får mig att hålla andan

Jag känner till ensamheten
den har länge varit min vän
vandrat vid min sida
liksom en trogen livskamrat

Jag känner till Kärleken
men har också mist den
jag önskar jag inte erfarit den
så jag heller inte skulle saknat

Jag känner till saknaden
av allt som varit och det som kunde blivit
som hindrar mig från att se framåt
och håller mig fast vid det förflutna