Du visar dina falska attribut,
de kommer bestå till livets slut,
vi kommer stå tysta i ett ödeland
ensamma mitt i allt.

Vi kommer att lyssna på skriken från förr,
vi kommer att le,
vi kommer att skratta åter igen

För där vi står ensamma i vårt ödeland
vet vi att det inte finns mer

När vi tar en paus från tiden
släpper vi ut våra lidanden
de får sväva fritt i vinden,
vi släpper dem lösa,
alla våra demoner ska förblöda,
vi ska åter kunna gråta
över alla dem vi har förlorat.

Men när vi befinner oss där,
vilse i ett främmande land,
ska vi glömma allt vi aldrig hann
vi ska ta varandras hand
vi ska aldrig släppa varann


Vi är de enda som kan.