En oerhört spontan text, måhända obegriplig, skrivet i ett vemodigt tillstånd.
Innerligt och obegripligt
Åh, den där känslan
Av att någonting vill ut
Att något fäktas inne i min kropp
Det vill förmedla mig ett budskap
Men jag förstår inte
Det river, ont och kallt
Det skriker till mig på ett annat språk
Det vill visa andra hur det känns
Det vill få mig att inse någonting
Men jag förstår inte
Vill förklara för andra precis hur jag känner
Men jag finner inte de rätta orden
Vill att folk ska nicka igenkännande
Och säga att de förstår precis vad jag menar
Men inte ens jag förstår
Det var så längesen
Tiden borde raderat alla spår
Men ärren är kvar
Och rivs upp med jämna mellanrum
Med en oändlig förtvivlan till följd
Men jag förstår inte
Varför?