Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Flickan på stigen

På stigen går en flicka, ängslig och blek

Flickan har förstått att livet inte är en lek

Att livet inte alltid fylls av skrattets varma glöd

Hon fann sig själv ensam utan vännernas stöd


När glädjen ifrån henne som regnvatten rann

Det var då de så kallade vännerna försvann


Flickan når ett vägskäl, vilken väg skall hon gå?

Hon önskar att hon livet kunde förutspå

Nu är hon vilse i livets djupa skog

Av besvikelser och falskhet har flickan fått nog


Hela hennes framtid beror på vilken stig hon tar

Men om hon väljer fel vill hon inte finnas kvar


Flickan snavar över en sten på sin stig

Är detta början på hennes ändlösa krig?

Kriget mot världen och alla runt omkring

Där problemen hopas och kväver allting


Hennes liv är ett skede i världens historik

Ett liv som ingen ser trots att flickan är unik


Livet älskar flickan, men älskar flickan livet?

Det vet hon knappt själv så ta henne inte för givet

För hennes liv kan ta slut på en enda sekund

Om inte någon lyssnar på flickan en stund


Flickan själ är borta från sin härdade kropp

Hon hade ingen nära och borta var allt hopp




Fri vers av Vit Ros
Läst 271 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-12-13 11:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Vit Ros