Som cancer växer det dåliga beskedet
och i svart kläs stämningen och tankarna
innan det ens beslutats om utgången


Vaknade upp på en plats där inget längre
var sig likt allt som var igår
Samma sol sken på samma saker
men skuggorna var andras

Dovare och mörkare
med en underton av bitter ironi

Desperation


Att gå tillbaka är att
trampa upp samma stigar som då
Lösningen som krossas av tanken
på vad som väntar i slutet


Gå i cirklar med förutbestämt slut


Trampar vatten i desperationens mörka oceaner
när minnen sköljer över och drar ner i djupet
dit solens värme och de tröstande orden

aldrig når fram
Du till mig


En avgrund
Flera djup


Ingenstans och överallt kan jag vara säker
I dimmans kraft och i mörkret
döljs minnenas agenda för en stund


Kan jag andas



Andas du i mitt öra är jag fast hos dig
och fängslad av kraften du besitter
bara för att jag är rädd

Du andas min ängslan och i mig finns inget kvar
av ögonblicket innan allt togs i besittning
Makten, kraften, viljan och härligheten


Tills du
var det härligt
att vara jag



Skalet av en flicka gråter sig till sömns i den natten