Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Snöklocka

Du ger mig vargtimme och thinner. Egenupplevd frost. Än finns tid att se glasskiosken skaka som en gris. Festa med blodet i apelsinerna och rörelsen av en tiger. Köp filidutter när Hufvudstadsbladets kokta skribenter minglar. Som det kom sig publicerade de det du skickade!...

Havsblåa pulsar, skare, jag tar dig till mitt liv, jag tar dig till vitsminkade pudeln Puppies, jag tar dig till neder. Jäst i present och ingenting värd, jag sover som förtryck, jag vill glömma genom handling, jag vaknar bland konflikter.

Protesterna mot. Det jag behöver. Är jag inte längre min kropp jag drömmer om, ser min egen kropp utifrån, ser mig gå genom Solo Painters öga. Och de gillade det de såg.

Förstår du inte att jag var gjord av keramik? Jag behövde den pendlande aggressionen för att ramla i våra tejper. Och leta genom huset efter något jag inte vet vad det är. En manual för livet. Det var så varmt. Och jag tror att jag var naken.




Fri vers (Prosapoesi) av Mattias Holmström
Läst 364 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-02-20 14:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mattias Holmström
Mattias Holmström