Den rustning jag burit
under så många år
som skydd utåt
för att inte bli sårad
inte bli skadad
gjorde mig till slut så illa
skar in i min hud
genomborrade min själ
med sina sönderrostade
knivskarpa kanter
förstod då äntligen
att det var dags att
låta rustningen falla
till marken
ta farväl
av denne vän
som blivit min ovän