Här förs ibland fram hat, ilska med mera
mot det kan man agera ja protestera.
Men drabbas man att någon ser på en
med likgiltighet då kan man glömma
bort att fråga, undra, man kammar noll
det är, som att försöka gräva fram
svar ur en bottenfrusen tundra.

Likgiltigheten utlöser ingen reaktion
är ingen reaktion, likgiltigheten är inte
en början den är ett slut, detta lär en
viss vis person ha sagt.

Så drabbas man av likgiltighetens stämpel
då är det lika bra att ge upp på direkten.
Men ångrar sig den, som har väckt den
då har den, den här goda effekten att
då slår tystnaden tillbaka där, som
en boomerang på direkten...

Ja, det blir att smaka på den egna konfekten!