Det var en vacker dag,
vi var alla där för din skull,
alla du någonsin känt,
hade samlats för din skull.

och alla grät svarta tårar,
för dig.

Det var en vacker dag,
snön föll tätt genom trädgrenarna,
och sjön som låg bredvid oss
var vit och täckt av is,
och orgeln spelade för dig.

Jag kastade ner en sjal som du skulle få,
och tänkte att den kommer du alltid att ha med dig
oavsett vilka vägar du än går.

Nu har jag din medaljong kring min hals
med dig förevigad innuti.
Vackra ögon som tittar ut,
på världen som du inte fick delta i.

I 56 år vandrade du på denna jord
nu svävar du bredvid mig,
alltid vakande över mig.
Din närhet värmer mig,
men ändå kan jag inte låta bli att sakna dig.

Men jag minns ditt leende,
hur du log med hela kroppen,
och lyste upp allt omkring dig.
Jag kommer alltid minnas dig,

och du var den vackraste människan världen någonsin har sett.