Är det någon mer än jag som har ägnat någon tid åt att göra en jämförelse mellan vad vi människor behöver för vår existens och vårt vara för att må bra både fysiskt och psykiskt, på alla plan, och alltid med hänsynstagande till att vår kropp och själ är en enhet som ej går att separera, och jämfört detta med vad denna apparat som kallas television erbjuder för utbud, för att på detta mediums fantastiskt men förrädiskt verklighetsliknande sätt försöka fylla uppkomna vacuum i våra själar som uppstått när vi byggt ett samhälle som allt mer fjärmat sig från att ta hänsyn till vår varelse människans viktigaste och verkliga behov, både kroppsligt och själsligt? Jag tycker nog att man kunde ta en titt på denna diskrepans. Jag ser ett glapp stort som helvetesgapet i filmen Ronja Rövardotter, mellan erbjudet utbud av program inklusive all reklam, och mellan vad jag uppfattar som viktigt att en levande människa bör erbjudas av varierande livserfarenheter, för att må bra. Kanske dags att ta en titt på om vi verkligen vill ha det så här, för med en sådan kraftfull bidragare till input och information och till så många människor, så innebär ju detta mediums utbud de facto en stor del av vår framtida gemensamma investering i kunskap till de människor som ju är desamma som förväntas kunna bygga upp vår framtid på en jord som ska fungera i samspel med allt liv inklusive människor och detta i ett evigt perspektiv. Då tycker nog jag det här bör finnas skäl att revidera hur vi egentligen önskar ha med detta mediums ovanligt starka förmåga till att påverka massorna med enormt genomslag med vilket budskap som helst. Jag skulle hemskt gärna vilja göra vissa genomgripande ändringar i programtablåerna, för att förbereda oss alla för alla de miljoner och åter miljoner utmaningar som väntar mänskligheten att lösa, innan allt kan sägas vara i balans i vårt enda hem, Moder Jord. Det lär dröja ett tag innan vi kan anse oss kunna slå oss till ro för att endast förnöja oss, med exempelvis melodifestivalen på TV. Har jag någon poäng här? Jag menar inte en poäng att skratta åt, utan en poäng att förfäras över. Vad är det för strunt vi sänder ut via TV till oss själva egentligen? Sjutton vilken kompakt massa det har blivit av dessa oändligt många totalt intelligensbefriade skräpprogram som sänds ut i detta medium. Men observera, jag har inget emot TV! Men det finns ju så mycket vi måste börja jobba med på vår jord, alltid i samspråk och kärlek och tillsammans med vår älskade Moder Jord, hon som så länge redan har suckat och stönat i sina våndor, över att vi aldrig verkar fatta, att nu är det allvar, att nu är det dags att börja agera, med all kraft vi kan uppbringa för att vända en utveckling som har löpt amok alldeles för länge. Till detta kan vi med fördel använda televisionen, för att väcka massorna till att ta tag i det som är viktigast. Eller? Är inte jordens framtid viktigare att ta reda på om den kan vara allvarligt hotad, än att bara sitta och glo på program som mest endast får människor att gäspa, och instinktivt sträcka sig efter fjärrkontrollen i förhoppning att det ska komma något program som talar samma språk som våra hjärtan i tysthet skriker om till oss, och detta hur mycket vi än försöker få denna hjärtats kärlekens röst att tystna? Som sagt. Jag gillar inte programutbudet på TV! Men jag tror ändå att om vi använde detta medium på ett sätt som Moder Mord välsignar, så behövde det inte bli torra och tråkiga program som ingen vill titta på. Tänk nu bara om vi kunde tända alla hjärtan i brand via TV, så att tittarna med allt vad de förmådde ur sina olika förutsättningar, skulle börja att agera i frågor som handlar om att vi ska ta vårt fullaste ansvar, för att göra allt vad vi förmår för att lösa exempelvis klimatproblem. Exempelvis. Det finns mycket som är viktigt. Visst finns det redan sådana program som engagerar våra hjärtan, men de drunknar lätt i den enorma massan av hjärnutblåsande själsbedövande och helt idiotiska program, som endast lyckas med att få människor att sluta att tänka med hela sitt vara. Som jag skrev någon annanstans; vad är poängen med att sortera sin frimärkssamling i ett hus som står i brand? Borde man inte släcka branden först? Eller? Att titta på dagens programutbud på TV är som att blunda för elden, och ha parfym under näsan för all röken, tills huset och vi själva har brunnit upp. Som sagt. Bättre program på TV tack! Jag bidrar gärna med mitt. Jag tror vi är många som har mycket att säga, och mycket av detta skulle kunna förändra vår värld på kort tid, om vi hade TV som medium att uttrycka viktiga saker. Mitt bidrag till detta utbud skulle vara exempelvis att tala om vad kärleken kan göra för hela mänskligheten och allt liv. Jag skulle också gärna göra program som syftar till att förbereda oss alla på att vi måste börja lyfta fram visioner om hur vi tänkt oss att vi kommer att använda vår förmåga till att skapa tekniska apparater i ett evighetsperspektiv, där alla tänkbara hänsyn tagits till vad jordens resurser orkar bära och till vilken nytta de tillverkas. Exempelvis. Men börja gärna redan nu med att pröva att stänga av TV:n i protest mot det värdelösa programutbudet och ägna kärleken till Moder Jord lite tid. Hon sviker oss aldrig och har ett enormt utbud av variation. Kärlek och ljus från mig!