Som kysst av en stillande vårvind,
din längtan smeker, Felicias kind.
Som värmen av varmaste kramen,
vid barmen av tårarnas grind.

Den vackraste flicka på jorden,
hon log, och vände helt om.
Ty riket bland molnskyars slöja,
dom ropade, kom bara kom.

Nu niger hon tacksamt och ödmjukt,
och sjunger i änglarnas kör.
Hon kramar sin mamma på jorden,
och syskonens stämma hon hör.

Med värme i hjärtat hon väntar,
hon väntar vid pärleports grind.
Tills dess så spelar hon luta,
om än med en tår uppå kind.

Som vackraste flicka på jorden,
hon log, och vände helt om.
Ty riket bland molnskyars slöja,
dom ropade, kom bara kom.






EM/2011