Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vi vandrar på glasskärvor och väntar på dagen som aldrig kommer

*

 

ditt liv i tusen bitar
ligger nu på mitt skrivbord

en bok vilar längs kanten

där vi läste de sista sidorna

innan de skrevs

 

en bild av dig
fastgjuten i mitt hjärta

dina förkrossade ögon
ser igenom mig nu

likt en plastpåse

jag kvävs

 

du säger att
"livet är inte lätt,
vad gjorde vi för fel?"

 

du vandrar raskt i dina
sönderskurna skor

nynnar på my heart will go on

men baby
dina lögner skär i mig

 

du ligger framför mig
gråter i min famn

ansiktet täckt av händerna
och säger att du
håller i döden


det här är döden


alla lukter, smaker, syner

glasbitar som faller på plats

du säger att det inte spelar någon roll om du dör här och nu



endast våra andetag håller oss isär
och trycket från dina sönderrökta lungor
når mig nu

 

du försöker med torra ord att
skära bort syret emellan oss

du snittar upp en ven, klipper av den


du gråter
och blodet dansar vals nerför dina vackra armar

ser på mig med tomma ögon

kom, vi frontalkrockar med solnedgången
och väntar på dagen som aldrig kommer


du smeker mitt hår
dina händer är som rakblad


pressar fram känslorna ur min hjärna
och allt kommer till mig åter


plötsligt är allt ömsesidigt

*

 

jag önskar att jag kunde sy ihop
ditt trasiga hjärta

men taggtråden är lindad kring din hals
och döden skrattar mig i ansiktet

jag inser att
det här är slutet på filmen vi aldrig gjorde


du flyter utanför bilden
hamnar utanför synens räckvidd

du ropar
och din röst sipprar genom mina öron

 

våra minnen når mig

 

jag faller ihop på marken
ser min första kärlek mörkna

 

 

jag vänder mig om
och plötsligt har jag klivit rakt in
i horisonten

 

 

baby
du är skönheten,
kärleken

 

du var allt

jag nånsin

 

haft




Fri vers av höstlövet
Läst 676 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2011-03-04 10:37



Bookmark and Share


  Jasmine_S
Berörande, starkt och alldeles fantastiskt skrivet!
2011-06-26

  Albin Jonsson
Den här var mycket. Väldigt mycket, och talande
2011-03-04

  alxji
Mycket berörande
2011-03-04

    rebbeckan
Starkt
2011-03-04

  thetruthisdead
underbar dikt, emelie.
2011-03-04

  sadface2
TACK FÖR LÄSNINGEN
2011-03-04
  > Nästa text
< Föregående

höstlövet