det jag har förstått
efter dessa år


är att aldrig
resa mig upp
om jag en gång legat
på rygg


och vanan
att säga nej
den sitter kvar
men den kommer
aldrig riktigt upp
till ytan

hur mycket jag än
velat vara
så mycket bättre


så kommer
den där instinkten
som får mig att bli
ett djur


den tar mig alltid
på bar gärning
när jag sitter för mig själv
och gråter
och längtar
efter dig

*



detta är 10:de gången
jag ringer dig ikväll
du har inte svarat


du är med
en annan
kvinna


jag vet





mitt huvud snurrar
jag kan inte
längre
fokusera

och helt plötsligt står jag
framför ett tåg
och jag ska välja
mellan att dö
eller att leva
och på nåt sätt
känns döden så mycket mer
inbjudande
så smärtfri


jag kastar mig bakåt
och hamnar rakt
i din famn


din tunga letar sig in
i min mun
och jag känner
att ditt hjärta slår i takt
med mitt




du tror inte
att jag vet
att du
vill älska
med mig
nu


du tror inte
att jag vet
att det inte bara
är mig
du älskar




säg mig vännen,
vad var det

jag var så ung
så ung

och dina händer gömde
min nakna kropp så väl
även insidan
som du dyrkat
lika högt som gud

för varje gång
du försökte komma in i mig
visste jag att du
var en man
som skulle krossa mitt hjärta



alla ärr, alla minnen
alla dagar
av självskadande
lidande
det har fått mig
att bli ett offer för dig,


dessutom-
skorpion;
och du säger
'emelie, du är skapt för mig,
du är skapt för att ligga här'






dina kyssar
var alltid så nära


och dina fingrar
de har gjort så många avtryck
på min kropp

och jag undrar

om de


någonsin

kommer försvinna