För en stund sedan var ännu en dunkel natt,
böljornas ändlösa dån ljuder oavbrutet från stranden,
fiskarnas fjärran pärlband, tindrande ljus på fjärden,
östra himlaranden rodnar, det gryr.

Papegojor i palmträd larmar och väsnas igen,
undulater visslar, drillar behagligt.
På stranden står ensamt en gårdagens solstol och en parasoll
väntar en ny som tar dem, en soldyrkare.

På den öde, morgonstranden nafsar en hund efter en smakbit,
snabbt skyndar den steg för steg, nosen vädrar morgonluft
En bölja har kastat till stranden en läcker bit
den lyckliga vovven har funnit en uttröttad fisk.

Dröjer stilla ensam den korta, känsliga morgonstunden
njuter under palmträdet strandens ödslighet och tystnad.