Dagens dikt av en sorgsen poet
Tårarna rinner ej längre på utsidan av mig
De får mig att bevisa mitt rätta jag
Så de låser sig fast hos insidan
De visar att jag är super svag
Min hjärna fylls med läskiga tankar
Taggtråd snurrar sig runt mina ben
Som av hennes svek min själ sönder bankar
Jag tror jag förstår att jag är liten och klen
Att träffa henne för första gången på två år
Att se och höra...morsan(!)
Får en att tänka på alla hennes framskapade sår
Undra lite varför hon krossade barnens uppfostran(?)
Tankar över tårar svek och misstag
Sprickor i hjärta och själ skapar
Varje liten sekund varje andetag
Ser nu hur min hand på alla sår skrapar
Kanske jag borde säga farväl
Åt varje dag, sekund och timma
För det som händer krossar min själ
Och gör så att mina ögon tjocknar likt dimma