en järnhandske klämmer till om hjärtat
utan förvarning
 
tankarna är ilande nålar av is:
jag lever ganska nöjd nu
- vad är det jag glömt?

det borde vara bra
men något jämntjockt har smetats ut
över mina dagar
smörigt
går ton i ton
grått i grått
som hjärnsubstans?