jag har en vas med plastblommor på bordet
de får symbolisera det som består


dina kindben är vassa och dina lår lika tunna som min arm
men du har vackra ögon och ett skratt som dånar bakom ögonlocken


tatueringar längs arm längs ryggmärg längs insida

våra decemberpulsar i juni
din slanka hand på mitt bakhuvud
orden du mumlar är kantiga i din mun

du är mest fördärvad av dem alla


korsade armar, vägar
det känns som att sova i en grav
som att drömma med öppna ögon


slutet på oskulden:
en kille med ögon som korinter drar ner din kjol bakom skolgårdens läktare
flåsar dig i nacken


snön faller över en annan stad från en annan himmel
i fingertopparna slumrar vintern
konturerna är suddiga i ögonvrån


jag vet inte om du tar stöd i mig eller tvärtom
egentligen spelar det väl ingen roll


det är en sval augustimorgon
jag kupar dina små bröst i mina händer
kysser den tunna huden på din hals
jag har bly i mina andetag


du målar naglarna svarta och lyssnar på nirvana
jag suckar att du är en jävla tönt och går hem
bara går


slutet på skulden:
en flaska absolut raspberry i brorsans soffa


sågtänder, båghänder
du är nära men ändå inte


en vän till mig sa en gång att kärlek och hat går hand i hand
det tog mig fyra år att tro henne


jag har en vas med plastblommor på bordet
de får symbolisera det som består