Vi for för länge sedan
på resa bror min och jag.
Vi kallades för "optimisterna"
för det är vad vi är
sa jag.

Vi for för att kolla runt
till tunnelbanans varje
slutstation, ty det var det
som vi ville.
Så jag tog min bror i handen
sen gick vi till Curres kiosk
för att köpa lite färdkost till
vår resa.
En krona blandat och gott.

Jag var fem och min bror var tre
när vi passerade
lekparken på nästa gård
hade vi glömt båd godis och resa.