jag kommer in
och chockhöjer stämningen

för alla vill väl garva

kom igen publiken
skrik ÄNTLIGEN!
en poet som kan ta sig själv
på lagom stort allvar

jag mår långt ifrån bra
det känns som jag
krockat med en mur
som att ha blivit stångad av en tjur
eller fångad i en bur

men estradpoesi ska visst vara sån
att man sväljer sina känslor
det är inget man talar om

och jag kan låtsas må bra
om det gör att jag vinner
den här konstiga tävlingen

man kan inte tävla i poesi
men jag var här i fjol
och jag är här i år igen

kanske borde skriva fler dikter
om min förra flickvän
eller om ingen
kanske filosofiskt
om tiden
som inte finns

eller om hur stor jag är i orden
fast ändå liten
på jorden

nej, jag vet!
jag skriver nåt diffust politiskt
om vargjakt eller kalvslakt
kanske en buskis-sångtext i valstakt

eller nåt abstrakt
om en årstid
när jag sitter och zippar portvin
och himlen är blå och vit

om den oändliga kärleken
till min bror eller dotter

eller om ödet i trisslotter
allmäna hissars pissdofter
vilka jävla pissråtter
borgarna är

huvudsaken är kanske
att det rimmar finurligt

fly-från-snuten
spy-på-kuken

JA! för könsord verkar vara uppskattat
om man gör det på rätt sätt förståss
annars kan man bli utskrattad

dom får gärna vara kraftfulla
samtidigt inte för grova
som att straffknulla
nåns morsa

kanske skriva ironiskt
om mina konkurrenter
"tankarna virvlar"

näe, jag måste nog
behålla mina vänner
och bringa lite klarhet
i detta virrvarr

för du vet
poesi handlar inte bara
om hur vacker naturen är

eller hur pass kär
du är
i den du är

vill inte vara nån
jävla besserwisser
finns inget facit i poesi

men för att komma hit upp
på scenen och läsa dikter
borde du ha en text
med lite själ i

fast å andra sidan
vad vet jag?
skriv om vad fan du vill

det är upp till
dig
fråga inte mig

jag är rätt ny i det här spelet, jag
brukar oftast dra ner era
mungipor och sinnelag

men tog och provade en ny slags
text idag
och vem vet

kanske vinner jag!