ansiktet mot tunnelbanans
det skira ljuset genom fönstret
alla verkar så tomma


det kanske är
och hans söta näsa
det finns de som går
de som inte kommer
hon som aldrig stannar


är det så vackert
att vilja flyga
är det så svårt
att vilja

det kanske är
de som talar i köket
det finns de som tystnar
de som aldrig ler


ansiktet mot någonting
den hastiga blicken mot
torkade rosor från


är det så vackert
att vilja flyga
är det så vackert
att gå ifrån