Din tro på den bortglömda människan har rört mig
Du har lyssnat på de som ingen vill veta av
De som väljer flaskan eller sprutan för att rymma verkligheten
De som gör vad som helst eftersom de saknar allt
Du talade inte om faran då din tro på godheten gjorde dig blind
Din rustning har alltid varit en utsträckt hand
Naken
Jag undrar om du känner detsamma idag
Det var nära den dagen
För nära
Sekunderna då ditt liv balanserade längs eggen på en kniv måste ha varit en ond evighet
Det kunde ha varit den värsta dagen i mitt liv
Du överlevde men ibland undrar jag
om din tro gjorde detsamma