kära far
sedan jag i yngre år verkligen förstod
vad ditt arbete gick ut på
har jag hyst oerhörd respekt för något alldeles speciellt hos dig
något som du inte kunnat lämna hemma vid köksbordet efter morgonkaffet
något du burit med dig i bilresan till jobbet
och delat med de vars eget är trasigt

kvantum
parkbänkar

det har slitits och tuggats på det genom åren
tro inte att jag inte vet
men jag tror mig även veta
att du har fått mycket tillbaka

kära far
jag satt och lyssnade till dina kollegor
så många fina ord de hade att säga om dig
jag var lika rörd som stolt
och skrattade lätt åt sandalskämtet
helst av allt hade jag förstås velat höra en röst från de
som sällan blir hörda

kära far
jag pratade kort med J på festen
en man som älskar dig
som kastade glasflaskor utanför vårt hus
som vi haft inbjuden på middag
som åkt in och ut från psyket
som är världens raraste
världens mest hotfulla
under en lång kram förklarade han bakom tårarna
vilken fantastisk pappa jag har
och vilket stort HJÄRTA du bär på
"jag vet" svarade jag
och jag har nog aldrig känt mig så stolt som i det ögonblicket

du har och fortsätter inspirera mig till att bli en bättre människa
och för det kära far
är jag evigt tacksam