Du vänder dig bara bort
omedveten om de tårar jag gråter

Du är sorgligt nonchalant
mot allt du inte bryr dig om...

Och beklagligt nog är jag en
av de "saker" du nonchalerar


Men hur kan jag döma dig
när du inte ser längre
än din näsa räcker?

Så det är egentligen inte ditt fel
det är mitt... men jag är inte så självkritisk