Dina ord blev till blod
rinnande från mitt öra.
För mitt inre djup
vill inte höra fattiga predikningar
från folk som talar i tungor.
Din kappa vänder bort
från mitt öppna hjärtas gråt.
För mina synder svartnar dina ögon
och får din sko att trampa sönder
det lilla som finns kvar av mig.
Om ändå smärtan hade en egen röst.
Så skulle den höja rösten
och spotta ut orden
som skulle få dig på fall.
Skammen skulle vänta i din trappuppgång
och tystnaden skulle följa dig
som en svart skugga
tills domedagen är dig kommen.