Den gråtande clownens sorg
Kan inte någon höra
Dräkten är hans mur, hans borg
Hans sanna jag kan ingen röra

Bakom masken tårar rinner
Dräkten håller kvar hans själ
Barnens skratt och lycka minner
Om en tid då allt var väl

Under akten han känner glädje
Är hans sorg ett minne blott
Men då barnen lämnar tältet
Får han vittna narrens lott

Ingen glädje eller lycka
Finns i världen som är hans
Han kan sminka sig och smycka
Men lyckan låna någonstans