han som går
medströms i
en motig vals

ge mig lov
att tacka nej
tid att stanna
som viljan tryter

han glömde
en födelsedag
tackar nej
skriker ja


ingenting för
någonting
kommer igen
springer ifatt
rusar hem

min matematik
jag räknar till
två

knappast någonsin
blir någonting
över

som en dag
vid havet
vart blåser vinden
när mina axlar
sjunker

jag vet ingenting om dig
när veckan är slut