Hon rör sig på linan
till solstrålens glans
runt vågornas glitter
bjuds havet en chans

Hon svävar på ängen
likt fjärilens vingar
briljerar med kraft
som kärlekens ringar

På björkens grenar
hon hoppar och far
bland sirliga blad
känns hon underbar

Längs vägar hon går
vid vandrarens hand
ger tröst till de vaga
kring ingenmansland

Hon lockar barnen
till ysterfull lek
när molnen kommer
blir hon ett svek

I bäckar hon skuttar
då vattnet rinner
en solstråles glädje
hon oftast finner

Hon dansar på väggar
och sjunger så glatt
en solkatt på språng
är svårt att få fatt