Drömlek, drömspel
Patiens, Herr Blå?
Och flickrummet växte till lagerlokal jag såg mig omkring och det blev ännu större jordgolvet var stampat men luften var sval metallskrot och bråte precis framför dörren och badsvampen indränkt med nafta och smuts jag gick uppför trappan och tog mig en dusch
När jag kom tillbaka låg korten på bordet två lekar, den lilla och den lite större men ett kort var borta, vem gjorde det mordet? jag ringde till vaktmästarn som var min förre jag tänkte att det var ett tekniskt problem vi sökte bland smycken och pärlor och gem
Men kortet var borta och tiden den led han blev irriterad, hans tålamod brast och röksugen blev han, och tämligen sned jag gav upp projektet och vi tog en rast då skymtar i mitten av rummet Herr Blå han närmar sig sakta och nu är vi två
Två blåklädda varelser, höljda i slöjor i blåblommig bomull och klarblå muslin hans glasögon nya och friska som löjor jag undrade varför han blivit muslim han tog mig om ryggen, vi började gå jag frågade: hej, varför gjorde du så?
Du gömde ju kortet i lådan jag fick att lägga fiolen i när jag var barn säg samlar du korten till något slags trick och fångar du människor här i ditt garn? han glänste och erkände glatt sina kval betraktade vaktmästarn som en rival och kortet var testet, men han var för skral
Bunden vers
(Rim)
av
Nanna X
Läst 458 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2011-05-11 18:05
|
Nästa text
Föregående Nanna X |