Sekunden efter förstod jag vad jag hade gjort.
med tårar i ögonen lämnade hon rummet. Hur kunde jag? Jag måste vara den största klanten som finns! Hon var min flyktväg, min drog, min väg bort från verkligheten. Mitt allt. Nu finns det endast den bittra sanningen kvar.

Jag hörde dörren slå igen med en smäll. Det fanns inget jag kunde göra.
jag var endast en nykläckt kyckling.
En hjälplös fågel som bara ville ha ett hem.
Farsan hade som vanligt däckat framför tv:n med hans bästa vän i famnen, Flaskan.
Han var så berusad att han inte ens märkte att dörren smällde igen.
Tur de, annars hade mina blåmärken fått nya kompisar.
För några dagar sen då de va slut på dricka så sade min far till mig att jag bara var en odåga. En utgift utan inkomst. Jag blev ledsen och hotade med att ta mitt liv. " Gör det,sa han. ju förr desto bättre"

Jag försökte vara stark, men det är lättare sagt än gjort. "Ryck upp dig", visst det är lätt att säga. men är det lika lätt att göra det? nej.

När allt föll, likt Berlinmuren. vad fanns kvar? kärleken? nej den gick ut genom dörren. Vad finns då kvar att leva för?

"Elin.
Jag är ledsen för det som hänt och för det jag gjort. Jag kommer alltid finnas för dig men kanske inte på denna jord. Jag älskar dig mer än livet. Älskar du mig inte längre så finns det ingen anledning för mig att stanna kvar här.
Du var mitt allt, mitt blod, min luft, min sol.
Jag måste tyvärr gå. Men jag kommer att titta på dig varje natt. ser du mina ögon på kvällshimlen så vet du att jag vakar över dig. God natt min älskling."