Stigen sluttar brant
kantad av rötter
slukad av natten som griper dina fötter
lika becksvart som bläcket
ditt liv är skrivet i
lika mörka dina fotspår
som tiden sprang förbi
faller i diket
när vägen är smal
ser så lite
inifrån ett skal
så enkelt de förför dig
lurar ut dig i gläntan
vampyrer som åtrår
gaddar som väntar
du vet mindre än månen
vart vägen kan leda
livrädd för frihet
dragen i kedja