Dina ord värmer
min själ

men om än
det är ett tecken
på att livet
verkligen vill mig väl

och jag redan
älskar dig
innan du ens kommit till mig

så saknar jag dig
och hur din beröring
kommer att kännas

när du vaknar
nära
tätt, tätt intill
i efterdyningen
i den allra första gryningen

Det förunderliga är
inte känslan i sig
Känslan av
att inte ens känna
oro inför om jag
kan leva med dig

förunderligt är
att kärleken
inom mig
som jag känner för dig
får mig att undra
om jag ens kan tänka tanken
på ett liv utan dig ...

Har sökt din närvaro
under så många år
utan att den finna
så många år
att jag nästan förlorat tron
på att det fortfarande finns
en sådan underbar kvinna

någon som får mig att känna
allt det här jag känner inom
när du berör mig
med dina ord ...

... ord som når varje
skrymsle och vrå
i min själs allra innersta rum
... ord som får mig att vilja
se, beröra och lyssna till hela dig

för det känns som om du är ämnad
för mig  så som jag ock är för dig

Kanske borde det skrämma mig
utifrån de senare erfarenheter
jag rönt genom åren
vilka graverat sina spår
i de ärr som är kvar
efter alltför många sår

Men, Nej!
Du skrämmer inte mig
på något sätt
Du känns bara så
underbart förunderligt
alldeles absolut rätt ...

... så jag vågar inte låta bli
att försöka få möta dig
i förhoppning om att du en dag
kanske kommer att känna
något liknande för mig

att du heller inte kan tänka dig tanken
att leva ditt liv utan mig ...

Just nu
känns tillvaron tom utan dig
dig som får mig att känna
ljuset växa sig allt starkare
inom hela mig
när jag tänker på dig ...

Väntar på att du visar dig
snart i verkliga livet för mig

ty även om det förunderligt är
att jag redan älskar dig
och håller dig oändligt kär
så känns det naturligt
att bara låta mig själv lita till
den intuition du väcker inom mig
och som berättar att det jag söker
och vill få känna
kommer jag att finna inom dig ...

... så snälla,
du vackra söta rara underbara,
kom till mig ...