Ibland så fattar jag inte varför du pratar på,
med ord så mäktiga, dom brinner,
ord så präktiga, men dom försvinner,
ut i atmosfären, beundransvärt.

Hur förvandlar man något så skört
till en fest som ekar till månen,
dubstep style.

Du borde låsas in,
tills din törst inte kan släckas,
sen ska du bli min,
men inte befläckas,
du ger mig en sådan jävla inspiration,
dubstep style.

Din röst våldtar mig invändigt,
kan inte sluta lyssna,
dubstep style.

Känslan är kuslig,
sjukt rus-lig.


Någon gång varenda år hittar man en låt,
någon gång varenda år trycker man sönder replay knappen.

Är det här första gången för dig?
Nej faktiskt inte.
Får se om du kan hantera mig.
Får se om jag vill ha kvar dig om en månad,
kanske hittar en bättre låt.