Natten sänker sig över den slumrande staden
John Blund är på väg hem.
Barn som vuxen sover sött
när timmen är sen och full av drömmar.

Här sitter jag i min tankes tysthet
vilandes på den mörkaste av hemligheter.
Skriver ord ur hjärtat
om en sorg för tung att bära.

I sängens mjuka dvala
ligger du ovetandes om mitt öde.
Att livet rinner ur mig
likt sanden ur ett timglas.

När morgonsolen dansar i ditt ansikte
vaknar du ur sömnens trygghet.
Finner svaret på min hemlighet
detta var mitt sista god natt och farväl.