ser du, finns du, minns du

det var en tid sedan luften vibrerade

men på avstånd

kan det se ut som perfektion

vad vi släppte

allt glitter som var en gång

stannar kvar i rörelse

blåser mot mina ögonfransar

då jag ser ned, tillbaka

och mörkret som skar i oss då

försvinner i skam

under historiens grå kappa

kvar är alla våra sagor,

hur vi stannade där vi föll

under bordet, på gångvägen,

hur vi sprängde molnen i parken

i tidernas begynnelse,

alla gånger vi älskade, älskade

det tredje trappsteget,

högalidkyrkans trappa vittnar

om odödlighet om vi lyssnar