Du sa en gång
att livet dansade på rosor utan taggar
och hela ditt ansikte lyste upp
av skratt.

Sen gick vi
längs livet som du sa skulle vara enkelt
och smärtfritt
men jag märkte
att du hade sagt en lögn till mig.

Det var taggar överallt
och jag missade inte en enda
rev upp alla sår
jag gjort allt för att dölja.

Det var inte lätt
att plåstra om mig igen
för nu var jag helt enkelt ensam
du hade vandrat in på en annan väg
en väg som skrämde mig

För din väg hade inga kanter
inga taggar att sticka sig på
Och jag visste inte hur det skulle bli
Om jag fortsatte gå med dig

Men en väg utan kanter, taggar och snår
Är ändlöst svår
om man inte hittar
ut därifrån.