Natten har varit lugn. Den var någonstans
mellan blå och lila. Den har tagit mig till

dina moln och tillbaka. Molnen som du låg på
på rygg som ett vuxet barn

som skyggt närmar sig sitt ursprung. Jag önskar
jag var mer lik mig själv. Att jag var mer lik

mitt ursprung. Jag skulle vilja respektera
mina egna konturer. Att jag tordes det.

Som du.