maskroselden har falnat till aska
fälten ligger så grå
jag lika lugn och stilla som då

du är så vacker
när du brinner
när lågor äntligen slickar din kropp fri från
det tunga

även om röken döljer min syn bakom tårar
ser jag dig klarare än någonsin
visste du detta
när du led dina dagar
alla nätter

jag kan se sluten närma sig
obörjan