Försiktigt snuddade läpparna hud
Och ömesidiga rysningar doldes
Bara för att

I din värld fick jag inte plats
Ibland kanske,
som en tillfällighet
Jag var för feg att säga nej
Kanske skulle du gå din väg
När jag hade så mycket kvar att ge

Inte fick jag en chans
Att försöka gråta inför dig
För känslor har inte jag
Eller vad säger du,
vännen?

Gräset mellan våra tår
Höll oss tillbaka
Det spelade ingen roll,
hur många som gick förbi
och såg hur vi envist
försökte komma närmare
efter att ha varit ifrån,
ville vi inget mer än vara nära

Men du förstod inte,
att jag inte kunde gå orden på plats
istället valde jag att ta gå undan
Du sa - jag vill inte såra dig
därför teg jag och
flyttade mig lite
medan jag skrek
inombords
medan jag slog o slog
på mig själv
för hur naiv jag varit
medan jag gav dig den kyssen
jag aldrig gav dig

Upp på perrongen
bort ifrån drömmen
gick jag med fejkat smil
du ville ju aldrig såra mig
då skulle du aldrig få se
att jag grät
över dig
och att gräset inte var tillräckligt starkt
för att hålla bådas känslor kvar