Som en vana,
vill du ha mig.
En ovana är att jag vill detsamma.

Ser vakenheten med öppna ögon, men det högra blundar för att inte vakna helt.
Fredskåren vill ha dig bunden vid en säng i teaterns fiktiva rättegång.
Med en vård av blommor kastar vi jord med stela fingrar,
klumpar av minnen som slår mot kläderna som fortfarande har prislappen fastnitad på kragen,
men det ser ju inte du.
Vi ska dansa en gång,
den vi missade.
Medan malar och nattfjärilar bygger bo i våra hår och musiken är slut.