idag kläckte du ur dig det

”varför spelar inte du gitarr
och sjunger sådär
på gatan staffan?”

”öh, för att jag
inte har nån sångröst”

det var ju du som sa det
till mig när jag var 14
och spelade
”Sång till friheten”
för dig, mamma

då sa du det

och ända sen dess
har det suttit fast i mitt huvud

”du sjunger ju jättebra”
sa du idag

åh, tack
16 år för sent

dessutom verkade du inte fatta
mitt syfte med sången 1994

”Du är det finaste jag vet”
satt jag och skrålade
med min hesa stämma

inte fan visste jag
att det var en politisk slagdänga

ville säga till dig att jag älskade

och min hesa stämma
blev enbart en symbol
för att mina varma känslor
för dig mamma

var fel

även dom

precis som allt annat





med mig…