I ödemark, där
råder friden
vilar min själ , kopplar av, relaxar
ligger öm skog i sin doft av kåda
suger jag nya livskrafter
ger mitt lidande efter, lättar
blir mitt sinne rent
är det vidd, lättare att andas
står skogshöjder och fjäll
träffar himlen och jorden horisonten!

I ödemark
svävar örnarna i himlens höjd
glunkar och ropar ugglorna,
sällskapar lavskrikan med mig
skyndar Aslak med sin släde på natthimlen
dallrar norrskenet
kommer en sorlande bäck från ingenstans
porlar en outtömlig källa och släcker din törst
piggar även mig upp och rekreerar vagabonden!