Jag hatar när rädslan tar över
och lämnar kvar panik.
Jag hatar maktlösheten över
att inte kunna kontrollera
mig själv.

Jag avskyr ensamheten
i sorgen .
Jag tar tillvara på
alla små ögonblick
då jag får lämna den borgen
vi låser in oss i,
Ensamma.

Och jag verkligen
verkligen
hatar
att allt har blivit ännu ett
tidsfördriv.

Att inget har någon mening
äter upp mig inombords
Och vi andas i otakt,
vi andas ikapp
i meningslösheten
dansar vi ikapp
Och glömmer att vi kom hit för att

Leva.