Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

You and your fancy pants del - 48

Del 48 – inge mer ladan

Vi hade satt oss i lä i skuggan bakom stallet. Struntade i om vi blev sandiga eller smutsiga.
”Det är inte du egentligen.” sa hon då vi båda hade lugnat ner oss. Jag såg bara på henne. Hon var vacker som jag tänkt så många gånger tidigare. Min egen bedömning var att hon var vackrare än mig fast att vi var lika.
”Det var lättare att lägga ilskan på dig då jag aldrig kommer nå fram till honom.” sa hon. Hon menade pappa. Jag drog med fingrarna emot tinningarna.
”Får jag bara fråga om West?” sa jag. Det kändes som att frågorna om honom var lättare att arbeta sig igenom än dem om pappa. Så jag tänkte börja så. Hon drog upp knäna under hakan och nickade.
”Hur känner du för West, och hur kände du? Varför gick du till… Morgan i stället?” frågade jag. Hon rynkade pannan.
”Jag var jätte förtjust i West. Han var charmig och uppvaktande då vi träffades men då jag.. flyttade in till honom så blev han så annorlunda. Han hade plötsligt så mycket att göra.” sa hon. Jag nickade. Det var ju sant, men han tog ju hand om hela stället själv.
”West var attraktiv och manlig och jag drogs till honom men hålet på insidan var för stort att fylla, det har jag märkt nu. När West somnade fort på kvällarna blev jag arg. så jag ville göra honom avundsjuk, därför gick jag till Morgan.” sa hon. Var hon dum i huvudet? Tänkte jag. Men ändå var det som att mitt hat till henne började försvinna. Hon pratade så öppet om allt nu. Kanske hade hon aldrig öppnat sig för någon tidigare. Men vi var ju systrar. Det borde vara så här. Tänkte jag.
”Men West sparka ut Morgan och bad mig gå… och så blev det bara.” sa hon. Hon visste nog inte vad West bar på. Det visste ju knappt jag med men han hade ju lovat att prata med mig.
Det var tyst ett tag innan hon fortsatte.
”Så du har nog rätt.” sa hon. Jag såg frågande ut.
”Visst tycker jag fortfarande att West är attraktiv men anledningen att jag kom tillbaka var för att du var här. Jag ville att du skulle få känna på lite utav det som hände mig.” sa hon.
”Du riktar din ilska på fel sätt.” sa jag. Hon kollade lite irriterad på mig.
”Amber, om det här handlar om min pappa så är det bara han och ingen annan som borde få veta det här. Det han gjort påverkar mig med men … det måste finnas ett bättre sätt att fixa allt på.” sa jag. Hon himlade med ögonen.
”Jag vet redan allt det. Men jag ville bara inte förstå innan, just för att jag inte vågar ta tag i det med pappa.” sa hon. Jag nickade tyst. Undra om mamma visste något? Vi talade länge och Amber öppnade sig riktigt mycket för mig. som om en våg utav känslor och tankar som hållits inne blev fria. Hon ville inget illa innerst inne och om det inte var för hennes stolthet så trodde jag nästan att hon skulle krama mig.

West såg misstänksamt på oss då vi kom gående emot huset igen. Han sa inget men han gav mig en undrande blick.
”Nästa tävling i mästerskapet. Möt mig bakom arenan!” sa jag. Amber nickade.
”Vi ses!” sa hon och lämnade ranchen. West kollade lite brytt på mig.
”Vad har ni nu gjort?” frågade han.
”Är du orolig?” frågade jag. Då höjde han på ett ögonbryn.
”Det är lugnt, jag berättar i kväll.” sa jag. West nickade. Jag övade och städade under dagen och då kvällen kom samlades vi vid kvällsbordet. Jag berättade allt jag fått veta utav Amber och hur allt låg till. West höll handen för pannan som om han blev sjuk utav att höra. Han nickade tyst och jag såg hur han sorterade i huvudet.
”Det förklarar ju faktiskt en del.” sa han. Kai var tyst men han var chockad och fundersam.
”Halsbandet?” frågade jag. Wests blick kom tillbaka till nuet och han såg undrande på mig.
”Har du slängt halsbandet?” frågade jag. Han sänkte ögonbrynen och suckade.
”Nej det har ja inte. Det finns i någon låda. Hon ska få tillbaka de.” sa han. Jag snörpte på munnen och det var som att West tolkade mitt minspel fel. Jag menade bara: okej. Men han verkade tolka det som: varför har du kvar de, saknar du henne eller?
”Asså det var ju äkta silver det har inget med Amber att göra!” sa han. Jag blinkade till.
”Va? Nej, nej jag har inte sagt något!” sa jag. Han nickade.
”Oj, oj vilken cirkus!” sa Kai. Jag gav honom en skeptisk blick.
”Ja, passa dig Kai, tänk om det plötsligt står en liten flicka på din trapp och hävdar att du är hennes far!” sa jag. Kai såg allvarligt på mig ett tag. Som om han försökte komma ihåg ifall det fanns en chans att det skulle kunna hände. Men sedan skrattade han till.
”Nej, ge dig. Nu ska jag sova!” sa han och reste sig. Jag himlade med ögonen emot honom. Det var nog inte så otänkbart att det faktiskt skulle kunna bli precis så som jag hade sagt.

När Kai lämnat rummet suckade West. Jag såg på klockan. Den hade börjat närma sig ett.
”Ja, då vet vi ju i alla fall det.” sa jag. West nickade. Han såg ut att tänka på något, men det var ju mycket information. Jag reste mig upp och ställde muggen på diskbänken.
”Jag diskar den i morgon. Jag går till ladan nu.” sa jag. Men innan jag kommit till köksdörren stoppade West mig.
”Vänta.” sa han. Han satt kvar vid bordet.
”Du kan sova i min säng från och med nu.” sa han. Jag vände mig om och stirrade på honom.
”Va?” sa jag dumt.
”Vill du sova i ladan?” frågade han. Jag rynkade på näsan. Ladan var inte så trevlig och sängen var hård.
”Var det inte du som sa att närhet var så viktigt för tjejer, eller hur var det?” frågade han med glimten i ögat. Jag stirrade bara ännu mer. Försökte han citera det jag sagt den där gången då vi snackade ordentligt för första gången. Då vi snacka om Amber och om beröring och sex.
”Vänta va? Vi ska väl inte ha sex?!” frågade jag helt uppochner. West vidgade ögonen och plötsligt började han gapskratta!
”Hahah Nej det var inte så jag menade, tjejer måste lära sig att sluta tolka och bara lyssna.” sa han och skrattade.”Men på tal om det, var det inte du som också sa att sex var viktigt?” frågade han.
Jo visst var det jag, men själv visste jag inte vad jag tyckte om det. Jag passade inte riktigt in på min egen beskrivning utav en kvinna. Jag stod tyst ett tag och kände mig lite ställd.
West slutade skratta och kom fram till mig.
”Kom. Var inte orolig. Jag lovar att sova.” sa han lite retsamt och log. Jag log kaxigt tillbaka.
”Haha vadå sa jag att jag inte ville ha sex eller?” frågade jag bara för att retas tillbaka. West höjde på ett ögonbryn åt mig. han såg igenom min teater.
”hehe okej, men jag sover gärna i din säng.” sa jag då. Han log svagt.
”Du väljer ju hellre soffan här inne än sängen på loftet så varför inte på mitt rum.” sa han och började gå upp för trappen.




Övriga genrer (Drama/Dialog) av A-asuka
Läst 303 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-07-26 17:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

A-asuka
A-asuka