Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Livsfarlig Åtrå !

Han hade en iskall och farlig blick
Jag drogs dit
och han mig i darrning fick

När hans starka hand min tog
antar jag att en bit av mitt förnuft dog

Hans blick var djup och svart
och tillsammans vi gick ut denna natt

Jag visste att något var fel
men jag valde att spela hans spel

Trots rädslan och en inre röst,
jag helt ignorerade, som skrek i mitt bröst
Gå tillbaka, nej,
du måste akta, dig,

Ditt mörka skratt
ekade i denna natt,
Jag gick med som i trans
dansade med dig i din djävulska dans

Jag minns att min mamma sa
Lita på ditt hjärta så blir allt bra
Jag ångrar mig nu
att jag inte gjorde som du

Han var stark och full av hat
han sådde ett åtråns frö
Jag följde med, med en visshet,
att jag snart skulle dö.

Blodet var varmt och natten kall

Jag såg in i hans iskalla blick
ett sista leende jag fick,
sedan lika svart
som stjärnhimlen i denna kalla natt.




Fri vers av Åsa Graaf
Läst 295 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2011-08-03 11:43



Bookmark and Share


    utloggad
helt tagen. hemskt häftig och fin
2011-08-29

  Ninananonia VIP
Ja, intuitionen den finns där av en anledning :I

Berörande text...

Mycket bra..
2011-08-04

    Birgersdotter VIP
Ofta säger den inre rösten allt!!!Du är duktig att få fram känslan!!
2011-08-04

  Mats Henricson
Grymt och skräckfyllt om kärlekens blindhet ! Bokmärker !
2011-08-03
  > Nästa text
< Föregående

Åsa Graaf