jag såg
hur fundamentet
krackelerat

på det slott
jag bott i som barn

där hjärtan
en gång slagit
i takt


minns brevet

och varje vingslag
från nattfjärilen

säg att du känner mig

jag ser redan på dig
att du är långt borta

kvar bredvid mig
på en gräsmatta
återstod bara ett tomrum

naket brus

där jag aldrig
blir lika
gammal


igen