På bara ett par sekunder så brast det. Allting som jag hade byggt upp bara försvann ut i det tomma intet. Det var som en smäll i mitt huvud, det svartnade och jag kunde nästan känna hur jag föll ner i ett hål utan botten. Bara tomhet. All glädje, allting bara försvann. Nu står jag kvar utan något förutom min ångest som har kommit tillbaka igen, den plågar skiten ur mig. Den skrämmer livet ur mig och jag sitter med tårar som rinner av ensamheten som stirrar mig i ögonen. Välkommen tillbaka min kära vän, jag har inte saknat dig, men jag har väntat på dig.