Jag ser en ung tjej som går i den svarta natten. "Bring Me To Life" strömmar ut ur hennes hörlurar. Ljuset från gatlyktorna lyser upp gatan som är fylld av höstlöv. Hon ska ta upp sin mobil och då blottas hennes arm som är fylld av gamla och delvis nya ärr. Hon skär sig sedan en lång tid tillbaka. Det syns för ärren är inte så tydliga längre. Hon tar fram ett block och en penna ur sin väska. Då börjar hon skriva på en berättelse som jag aldrig får läsa. Där går hon iväg med sin depression, smärta, tårar och ett hjärta som blöder svart blod.