Höstminnen
Löv som singlar
från trädets topp
färger så vackra
som inger hopp
Svanar på älven
en evig stund
höstkännings tid
i minnenas lund
Regntunga skyar
för sommaren bort
en rofylld tid
men ack så kort
Droppar mot rutan
de rinner ner
vatten i massor
i pölar man ser
Klara nätter
i stjärnors ljus
friska vindar
behagligt rus
Skogens guld
en kantarell
äts så gärna
en kulen kväll
Höstliga stormar
över äng och teg
värmen försvinner
med stora steg
Frostfylld morgon
på trädets gren
vintern på väg
men något sen